Solidaritetskamp för Palestina under sommaren

Med anledning av Israels massiva militära offensiv mot Gaza hölls i Stockholm under sommaren en rad solidarietsmanifestationer och några demonstrationer. Israel påstod sig enbart rikta attacken mot Hamas men den betydande majoriteten av dödsoffren är civila. Även en medlem i den socialistiska revolutionära organisationen PFLP har mördats tillsammans med flera familjemedlemmar. Den israeliska attacken sker i ett av världens mest tätbefolkade områden vars utarmade befolkning hålls isolerad och inspärrad av den israeliska krigsmakten. Partisan deltog på de flesta av dessa manifestationer och demonstrationer.
palestina 2014 demo 1

På flera av solidaritetsaktionerna visade Partisan sin närvaro med en banderoll med texten: ”Krossa den sionistiska staten! Intifada till socialismen!” Partisan erkänner inte den israeliska statsbildningen utan ser den som en kolonial bosättarstat vars existens bygger på underkuvandet och den etniska rensningen av palestinier. Den utgör också USA-imperialismens viktigaste allierade i regionen och i världen. En två-statslösning innebär i grunden en fortsättning på den ockupation av Palestina som den israeliska staten är grundad på. Det palestinska folket har ständigt gjort motstånd mot den israeliska ockupationsmakten. Vi minns särkskilt två av de större folkliga upproren i modern tid: den första (cirka 1987-1991) och andra (cirka 2000-2005) Intifadan.

Bland de många solidaritetsaktionerna finns det två händelser som Partisan särskilt villl framhäva.
Den första är en händelse under en manifestation på Medborgarplatsen. På minst sagt tvivelaktiga grunder gick polisen in och grep en demonstrant. En folkmassa gick då efter för att motsätta sig polisens agerande och polisen svarade med att försöka gripa och misshandla demonstranter. Mycket tack vare disciplinerat och solidariskt agerande bland demonstranterna kunde polisen inte gripa fler än de två som greps innan folkmassan omringade polisen. Händelser likt dessa visar att motstånd lönar sig och att polisens makt på gatan går att bryta.

Den andra händelsen utspelade sig på en manifestation på Sergels torg. I förväg hade arrangörerna låtit meddela att man efter manifestationen skulle gå i en demonstration mot riksdagen. Några dagar innan demonstrationen ändrade sig arrangörerna plötsligt och meddelade att man inte alls skulle demonstrera till riksdagen då detta var mot polisens vilja. Ett stort missnöje läts höras redan innan manifestationen och på plats var det uppenbart att många deltagare var rejält sura över att arrangörerna vikit sig för polisen. Detta märktes bland annat genom att det på många ställen i massan pratades om att gå ändå och även genom att arrangörerna gång på gång från scenen försökt förklara varför man underordnat sig polisens önskningar. ”Vi måste hålla oss på god fot med dem inför framtida manifestationer” var ett argument som hördes från scenen men som knappast accepterades i massan. Att etablissemangets representanter i form av en rad riksdagsledamöter var på plats och att vissa tal mer handlade om valrörelsen än om Palestinas kamp var något som massan förstod var en viktig faktor i det hela.
palestina 2014 mani
Partisan bestämde sig för att leda massan och genomföra en demonstration till riksdagen mot arrangörernas vilja och inte minst aktiva sabotageförsök av aktionen. Med banderoll i täten ledde Partisan några hundra demonstranter som under rop som ”Intifadan visar vägen!” och ”Palestina solidaritet!” tågade längs Drottninggatan till Mynttorget. Demonstrationståget visade att man aldrig behöver lyssna på polisens önskningar. Den visade också att etablissemanget i sina försök att dämpa stämningar har lite att sätta emot en massa som agerar självständigt och radikalt.